det finns somliga

det finns somliga som jag kan se i ögonen. och när jag gör det så tittar de tillbaka. rakt in. och med ett finurligt litet leende så möter de blicken på ett sätt som om de vet någonting särskilt. ser mig i ögonen tillbaka och jag får känslan denne vet något om mig, som jag själv inte vet något om. en fin hemlighet. jag undrar om det finns många sådana fina hemligheter som jag själv inte vet om. och man blir så nyfiken. jag blir så nyfiken varje gång. för jag vet en särskild sån person. någon gång ska jag säga det till honom. att den där finurliga, busiga blicken gör mig så, ja, nyfiken. istället för att titta tillbaka och le. och bara säga hej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0