låt mig alltid minnas. och snälla, glöm aldrig mig.
Jag har tänkt en del på det där, och lugnar mig mest med att de människor som har försvunnit, har gjort det av en anledning. De har flutit bort för att andra ska kunna flyta in! Lite som Mufasa beskriver naturens kretslopp för Simba.
Dessutom blir inte människor helt bortglömda, bara för att du glömmer dem. T.ex. jag kommer säkert ihåg en bunt av dem ^^
Och för övrigt är jag väldigt glad för de du har låtit flyta vidare, för att kunna låta mig flyta in i ditt medvetande (och de som jag har låtit trilla vidare för att du ska få trilla in)! Och om jag någon dag flyter iväg igen, så flyter jag nog fortfarande omkring någonstans i Johans bakhuvud, ska du se ;) det viktigaste är ju just att man försöker göra något fint av det man har nu när man lever - så att de som blir kvar kan minnas dig och minnas mig, och tänka att de dära, de var riktigt hyvens människor ändå, och jag är SÅ glad att jag fick ynnesten att ta del av dem.
(Oj, det här inspirerar mig nästan till ännu ett blogginlägg, alltså...)
