Ls

jag känner mig barnsligt exalterad

onödigt

jag har så många tankar i mitt huvud och koncentrationsförmågan är lika med noll. den hade jag behövt nu. trots allt som rör sig här inne så vill inget riktigt ta sig ut på rätt sätt. idag tänker jag i känslor. inte i ord. egentligen alltid. fast andra dagar går det att skriva ned. men inte heller skriver jag då i ord. jag skriver i känslor. så jag förstår om du ibland inte hänger med. det gör jag ofta inte heller själv. och så kan det ju få vara. det finns miljontals fler känslor än vad det finns ord så det är inte konstigt att känslan inom mig ofta gör mig konfunderad, stum och får mig att skrika på samma gång. och så frågar någon hur det känns? jag vet inte, brukar jag svara då. de tre orden som jag känt på allra mest i mitt liv.
ofta vill jag bara sjunga istället. musiken är känslans förlängda arm. ja allt det som aldrig lyckas uttryckas med ord blir inlevelse i form av melodier, harmonier och allt sådant där. så finner jag toner i luften jag andas. och bara låter. ingen vet vad som komma ska härnäst. inte ens jag. för känslan finns bara i ögonblicket.